I OfI Offensiv finns en informativ artikel om den nuvarande backslashen i Sverige, efter MeToo. Den rekommenderas.
Jag kände ju till domen mot Cissi Wallin och fällandet av programmet om Josefin Nilsson. Men däremot inte att radioprogrammen om Hästgården fällts.
Och som resultat av Granskningsnämndens beslut har Sveriges Radio sedan tagit bort programmen om Hästgården.
Dessa händelser bildar tillsammans ett oroväckande mönster.
Väl att notera är att när SVT 1994 hade en "dokumentär" som tog heder och ära av de tjejer som anmält ridläraren blev den aldrig fälld för att bryta mot någon personlig integritet. Men när Sveriges Radio mer än 20 år senare går emot den tidigare "dokumentären" i SVT och ställer sig på flickornas sida och avslöjar hur falsk den tidigare förnekande dokumentären var, då fälls den för att ha kränkt ridlärarens personliga integritet.
Mycket upprörande, men inte alls förvånande..
Sensmoral - för den som inte redan visste det.. Förövare HAR en mycket stor makt i vårt samhälle...
....................................................................................
TILLÄGG
Se även Kajsa Ekis Ekmans debattartikel Domen mot Wallin är riktad mot hela MeToo.
Monday, December 16, 2019
Monday, November 18, 2019
Thomas Quick och bortträngda minnen
Var på ett seminarium om Thomas Quick på torsdag den 24 oktober. . Det kom nog fram mycket som alla som okritiskt svalt den idag förhärskande bilden borde ta del av. Mot slutet blev det en öppen diskussion och jag höll ett kort inlägg som inte alls handlade om Quick, utan mer allmänt om hur Josefsson och Råstam gett en förvrängd bild av debatten om bortträngda minnen.
I detta referat från Psykologtidningen.se nämns faktiskt mitt inlägg. Jag kallas för "en man i publiken".
Fotnoten i artikeln som säger att Elixabeth Loftus ska ha gått emot bortträngda minnen genom att experimentellt visa att det går att inplantera falska minnen, ser ut som ett logiskt tankefel. Även om Loftus har rätt i den frågan står det ena inte i motsättning till det andra. Om det går att inplantera falska minnen av olika (oftast mycket triviala) saker hindrar det inte att andra återkallade minnen (även traumatiska sådana!) absolut kan vara sanna.. Det är två helt olika saker.
Jag ser frågan om bortträngda minnen som en helt central, och närmast strategisk, fråga i kampen mot övergrepp - framförallt övergrepp mot barn!
Det inser även förövarförsvararna - och det är därför de lägger ner en så stor energi att förvränga vad debatten om bortträngda minnen handlar om.
Deras förvrängningar måste bemötas - var de än dyker upp...
I detta referat från Psykologtidningen.se nämns faktiskt mitt inlägg. Jag kallas för "en man i publiken".
Fotnoten i artikeln som säger att Elixabeth Loftus ska ha gått emot bortträngda minnen genom att experimentellt visa att det går att inplantera falska minnen, ser ut som ett logiskt tankefel. Även om Loftus har rätt i den frågan står det ena inte i motsättning till det andra. Om det går att inplantera falska minnen av olika (oftast mycket triviala) saker hindrar det inte att andra återkallade minnen (även traumatiska sådana!) absolut kan vara sanna.. Det är två helt olika saker.
Jag ser frågan om bortträngda minnen som en helt central, och närmast strategisk, fråga i kampen mot övergrepp - framförallt övergrepp mot barn!
Det inser även förövarförsvararna - och det är därför de lägger ner en så stor energi att förvränga vad debatten om bortträngda minnen handlar om.
Deras förvrängningar måste bemötas - var de än dyker upp...
Thursday, August 29, 2019
Åtalet mot Cissi Wallin - ett hot mot alla utsatta
Att Cissi Wallin åtalas är ett hot mot yttrandefriheten för alla som utsatts för övergrepp. Det handlar inte endast om henne; det handlar om mycket viktiga principfrågor.
Nej, jag tänker inte uttala mig om vad som hände eller inte hände mellan Cissi Wallin och Fredrik Virtanen. Jag var inte där.
Men om Virtanen segrar i förtalsmålet sänder det förvisso en signal till alla förövare. Om ni inte åtalas, och döms, har ni tystat ert offer för alltid.
Och en signal till alla utsatta. Berätta aldrig vad som hänt, om det inte finns en fällande dom att hänvisa till. För i så fall kan ni dömas till fängelse.
En gång i tiden trodde jag i min enfald att man endast kunde dömas för förtal om det hade bevisats att anklagelserna var falska, Och det är så jag faktiskt tycker det borde vara.
Nu kan man dömas även om det inte bevisats att det man säger är falskt, och för övrigt till och med om det har bevisats vara sant.
Det är fel. Mycket fel.
Här kan ni läsa Cissi Wallins kommentar om saken.
Cissi Wallin. Bilden utlagd på Wikipedia av användaren Frankie F.
Nej, jag tänker inte uttala mig om vad som hände eller inte hände mellan Cissi Wallin och Fredrik Virtanen. Jag var inte där.
Men om Virtanen segrar i förtalsmålet sänder det förvisso en signal till alla förövare. Om ni inte åtalas, och döms, har ni tystat ert offer för alltid.
Och en signal till alla utsatta. Berätta aldrig vad som hänt, om det inte finns en fällande dom att hänvisa till. För i så fall kan ni dömas till fängelse.
En gång i tiden trodde jag i min enfald att man endast kunde dömas för förtal om det hade bevisats att anklagelserna var falska, Och det är så jag faktiskt tycker det borde vara.
Nu kan man dömas även om det inte bevisats att det man säger är falskt, och för övrigt till och med om det har bevisats vara sant.
Det är fel. Mycket fel.
Här kan ni läsa Cissi Wallins kommentar om saken.
Cissi Wallin. Bilden utlagd på Wikipedia av användaren Frankie F.
Wednesday, June 5, 2019
Skolplikt och dysfunktionella familjer
I Österlen har ett fall avslöjats, där föräldrarna lyckats hålla sina fem barn avskilda från yttervälden under arton år. De har inte fått gå ut, de har inte fått lära sig de mest elementära saker - och de har inte fått gå i skolan. Det går att läsa om fallet, bland annat här och här.
Den första frågan jag spontant ställde mig var - hur fungerar egentligen vår skolplikt? Denna är en viktig demokratisk landvinning, som funnits från och med folkskolestadgan från 1842. Hur kan man så flagrant bryta mot denna?
Att skolplikten i fallet i Österlen inte tillämpades har sedan fått någon form av förklaring. Föräldrarna har sagt att barnen gått på en webbaserad kurs i USA istället. Och skolan och de sociala myndigheterna gick på detta år efter år.
Eller rättare sagt, förklaring? För det första borde inte webbaserade distanskurser alls få ersätta grundskolan. För det andra kollades inte ens uppgifterna upp. När de till sist gjorde det visade sig de inte stämma.
Man förundras. Alla varningsklockor borde ha ringt. Hur skulle ex.vis första och andra klass i grundskolan ens i teorin kunna ersättas av mailundervisning från USA?
Det är ju för väl att det avslöjats nu, men skolplikten bör vara verklig, inte något som man så lätt kan slippa undan. Den är viktig, dels för kunskapernas skull, men också för att skolan öppnar ett fönster till yttervärlden för de barn som har oturen att leva i slutna och dysfunktionella familjer.
Man kan hoppas att det i fortsättningen kommer att dras några lärdomar av detta. Man ska inte kunna dra sig undan barnens skolplikt genom att hänvisa till mystiska alternativa utbildningar som inte ens kontrolleras.
---------------------------------------------------------------
TILLÄGG
Nya fakta framkommer hela tiden. De som är bäst att följa det är Expressen och dess syskontidning Sydsvenskan medan övriga media är anmärkningsvärt tysta. Barnen satt isolerade i arton år, så när jag ovan först skrev "minst tio år" var det ett understatement.
I en artikel i Expressen av Fredrik Sjöshult krävs en haverikommission för att reda ut hur det kunde bli så. Jag kan bara instämma.
I hans inlägg får vi också reda på detta:
"Sveket mot barnen i Ystad är extra allvarligt med tanke på att kommunen redan för flera år sedan larmades om familjen. Politiker fick information om fallet men inget gjordes och det avfärdades som löst prat på bygden om en familj som valt att vara annorlunda" .
Det förvånar mig tyvärr inte.
Första sidan i folkskolestadgan från 1842.
Den första frågan jag spontant ställde mig var - hur fungerar egentligen vår skolplikt? Denna är en viktig demokratisk landvinning, som funnits från och med folkskolestadgan från 1842. Hur kan man så flagrant bryta mot denna?
Att skolplikten i fallet i Österlen inte tillämpades har sedan fått någon form av förklaring. Föräldrarna har sagt att barnen gått på en webbaserad kurs i USA istället. Och skolan och de sociala myndigheterna gick på detta år efter år.
Eller rättare sagt, förklaring? För det första borde inte webbaserade distanskurser alls få ersätta grundskolan. För det andra kollades inte ens uppgifterna upp. När de till sist gjorde det visade sig de inte stämma.
Man förundras. Alla varningsklockor borde ha ringt. Hur skulle ex.vis första och andra klass i grundskolan ens i teorin kunna ersättas av mailundervisning från USA?
Det är ju för väl att det avslöjats nu, men skolplikten bör vara verklig, inte något som man så lätt kan slippa undan. Den är viktig, dels för kunskapernas skull, men också för att skolan öppnar ett fönster till yttervärlden för de barn som har oturen att leva i slutna och dysfunktionella familjer.
Man kan hoppas att det i fortsättningen kommer att dras några lärdomar av detta. Man ska inte kunna dra sig undan barnens skolplikt genom att hänvisa till mystiska alternativa utbildningar som inte ens kontrolleras.
---------------------------------------------------------------
TILLÄGG
Nya fakta framkommer hela tiden. De som är bäst att följa det är Expressen och dess syskontidning Sydsvenskan medan övriga media är anmärkningsvärt tysta. Barnen satt isolerade i arton år, så när jag ovan först skrev "minst tio år" var det ett understatement.
I en artikel i Expressen av Fredrik Sjöshult krävs en haverikommission för att reda ut hur det kunde bli så. Jag kan bara instämma.
I hans inlägg får vi också reda på detta:
"Sveket mot barnen i Ystad är extra allvarligt med tanke på att kommunen redan för flera år sedan larmades om familjen. Politiker fick information om fallet men inget gjordes och det avfärdades som löst prat på bygden om en familj som valt att vara annorlunda" .
Det förvånar mig tyvärr inte.
Första sidan i folkskolestadgan från 1842.
Tuesday, May 28, 2019
Katerina Janouch borde skämmas
Katerina Janouch skriver i sin milt sagt obehagliga blogg ett upprop till "alla Sveriges flickor och kvinnor".
Där beskriver hon i de mest skräckslagna ordalag hur "Moder Svea" drabbas av det ena värre än det andra. Det är skrivet på Mors dag, tillika dagen för EU-valet. enligt Janouch ett ödesval.
Hon är en av de få högerextremister jag regelbundet följer, inte för att det finns något positivt att säga om hennes åsikter, utan för att hon uttrycker reaktionär förvirring på ett intressant, och avslöjande, sätt.
I just detta inläggs skriver hon: "Barn våldtas och kränks, barn tillfogas skador de får bära med sig hela livet. Det är dina barn, Moder Svea, dina flickor, de barn som en gång för inte så länge sedan levde i trygghet hos dig, som i dag ser sin trygghet stulen. Europas döttrar är under attack"".
De barn som inte för så länge sedan levde i trygghet hos dig?
Inte nog med att invandringen lett till bilbränder (etc) - den har tydligen också gjort att barn våldtas och kränks. Före "massinvandringen" levde barn trygga hos "Moder Svea", sedan kom invandrarna hit, och började kränka och våldta barn, något som etniska svenskar tydligen aldrig har gjort....
Jag blir inte endast upprörd när jag läser detta, jag blir genuint ledsen. Alldeles bortsett från att statistiken visar att den överväldigande majoriteten av de som idag i Sverige våldtar och kränker barn är etniska svenskar, ges dessutom i inlägget intrycket att barnen i Sveriges levde i trygghet, aldrig våldtogs, aldrig kränktes, innan de hemska invandrarna kom och införde i Sverige förut så helt okända övergrepp.
Katerina Janouch måste vara rubbad. Men framförallt är hela hennes inlägg en verbal kränkning av alla de barn som kränkts och våldtagits före den så kallade massinvandringen. Och av alla de som även idag kränks och våldtas av ack så äktsvenska förövare.
Idyllbilder av den underbara tid (före 1975?) då alla barn hade det bra i "Moder Sveas" famn är förstås reaktionärt delirium. Men det är också så typiskt för hur "nationalister" perverterar kampen för barn, och mot sexuella övergrepp, för att slå mot invandrare.
Det ar en tradition med uråldriga anor. Det är de andra, de främmande, som begår övergrepp, det är aldrig vi.
Jag blir som sagt ledsen - och arg. Katerina Janouch borde skämmas, men det betvivlar jag att denna narcissistiska människa är förmögen till.
Där beskriver hon i de mest skräckslagna ordalag hur "Moder Svea" drabbas av det ena värre än det andra. Det är skrivet på Mors dag, tillika dagen för EU-valet. enligt Janouch ett ödesval.
Hon är en av de få högerextremister jag regelbundet följer, inte för att det finns något positivt att säga om hennes åsikter, utan för att hon uttrycker reaktionär förvirring på ett intressant, och avslöjande, sätt.
I just detta inläggs skriver hon: "Barn våldtas och kränks, barn tillfogas skador de får bära med sig hela livet. Det är dina barn, Moder Svea, dina flickor, de barn som en gång för inte så länge sedan levde i trygghet hos dig, som i dag ser sin trygghet stulen. Europas döttrar är under attack"".
De barn som inte för så länge sedan levde i trygghet hos dig?
Inte nog med att invandringen lett till bilbränder (etc) - den har tydligen också gjort att barn våldtas och kränks. Före "massinvandringen" levde barn trygga hos "Moder Svea", sedan kom invandrarna hit, och började kränka och våldta barn, något som etniska svenskar tydligen aldrig har gjort....
Jag blir inte endast upprörd när jag läser detta, jag blir genuint ledsen. Alldeles bortsett från att statistiken visar att den överväldigande majoriteten av de som idag i Sverige våldtar och kränker barn är etniska svenskar, ges dessutom i inlägget intrycket att barnen i Sveriges levde i trygghet, aldrig våldtogs, aldrig kränktes, innan de hemska invandrarna kom och införde i Sverige förut så helt okända övergrepp.
Katerina Janouch måste vara rubbad. Men framförallt är hela hennes inlägg en verbal kränkning av alla de barn som kränkts och våldtagits före den så kallade massinvandringen. Och av alla de som även idag kränks och våldtas av ack så äktsvenska förövare.
Idyllbilder av den underbara tid (före 1975?) då alla barn hade det bra i "Moder Sveas" famn är förstås reaktionärt delirium. Men det är också så typiskt för hur "nationalister" perverterar kampen för barn, och mot sexuella övergrepp, för att slå mot invandrare.
Det ar en tradition med uråldriga anor. Det är de andra, de främmande, som begår övergrepp, det är aldrig vi.
Jag blir som sagt ledsen - och arg. Katerina Janouch borde skämmas, men det betvivlar jag att denna narcissistiska människa är förmögen till.
Friday, May 17, 2019
Vad hände med NoBoyToy?
/Från min huvudblogg 5/2 2019/
För snart ett år sedan, den 8 februari 2018, skrev NoBoyToy (NBT) sitt hittills senaste inlägg. Sedan blev det totalt tyst.
Jag har beskrivit saknaden av hennes blogg, bland annat här.
Det kom ingen förvarning, och efter detta datum har hon inte visat minsta livstecken. Det är lite kusligt.
Hon hade förvisso dragit sig tillbaka förut, men aldrig lika totalt, eller lika länge,
Jag har ju funderat på varför många gånger. Men det konstiga är att jag aldrig kopplade det till något som jag fick reda på kanske lite mer ön ett halvår innan dess. Jag kanske trängde bort tanken...
Det jag fick reda på var detta. En person som tillhörde NBT:s motpol i nätdebatten om sexuella övergrepp, förklarade då i ett mail att hen hade lyckats ta reda på NBT:s identitet, och att hen planerade att utnyttja detta för att slå mot NBT.*
Jag avfärdade då det som tomt skryt, eller önsketänkande, och det var jag inte ensam om att göra. Men vid närmare eftertanke kanske det inte var det.
Jag har de senaste dagarna funderat på ett inte helt osannolikt scenario. Anta att NBT:s antagonist till sist skickade ett meddelande till NBT där hen skrev att om NBT inte lade ner, skulle hen skicka ett budskap om hennes identitet till NBT:s anhöriga och arbetskamrater. Eftersom NBT:s blogg innehöll mycket känsligt personligt material skulle det kunna ha varit nog så effektivt.
Med tanke på att personen jag tänker på inte endast var en av NBT:s ettrigaste motståndare, utan också kanske den mest taktiska och manipulativa i det gänget är scenariot inte alls osannolikt...
Eftersom detta i nuläget endast är en hypotes kommer jag förstås inte att lägga ut namnet på personen ifråga. Men jag vill säga detta.
NBT var en nagel i ögat på många förövarförsvarare - både genom sin friska aggressivitet och sin förmåga till research. Hon kom aldrig av sig, blev aldrig ställd, Och aldrig rädd.
Själv uppskattade jag henne mycket trots att inte heller jag alltid var helt och hållet bekväm med hennes variant av feminism...
Om min hypotes skulle stämma saknar min avsky över detta tilltag alla gränser. För att uttrycka det mycket försiktigt...
--------------------------------------------
* Och, nej, jag syftar här inte på mytomanen "Mikael", som flera gånger på min blogg svamlade om att han visste vem NBT var. Han svamlade helt hejdlöst, men den person jag syftar på brukar inte svamla på det sättet.
För snart ett år sedan, den 8 februari 2018, skrev NoBoyToy (NBT) sitt hittills senaste inlägg. Sedan blev det totalt tyst.
Jag har beskrivit saknaden av hennes blogg, bland annat här.
Det kom ingen förvarning, och efter detta datum har hon inte visat minsta livstecken. Det är lite kusligt.
Hon hade förvisso dragit sig tillbaka förut, men aldrig lika totalt, eller lika länge,
Jag har ju funderat på varför många gånger. Men det konstiga är att jag aldrig kopplade det till något som jag fick reda på kanske lite mer ön ett halvår innan dess. Jag kanske trängde bort tanken...
Det jag fick reda på var detta. En person som tillhörde NBT:s motpol i nätdebatten om sexuella övergrepp, förklarade då i ett mail att hen hade lyckats ta reda på NBT:s identitet, och att hen planerade att utnyttja detta för att slå mot NBT.*
Jag avfärdade då det som tomt skryt, eller önsketänkande, och det var jag inte ensam om att göra. Men vid närmare eftertanke kanske det inte var det.
Jag har de senaste dagarna funderat på ett inte helt osannolikt scenario. Anta att NBT:s antagonist till sist skickade ett meddelande till NBT där hen skrev att om NBT inte lade ner, skulle hen skicka ett budskap om hennes identitet till NBT:s anhöriga och arbetskamrater. Eftersom NBT:s blogg innehöll mycket känsligt personligt material skulle det kunna ha varit nog så effektivt.
Med tanke på att personen jag tänker på inte endast var en av NBT:s ettrigaste motståndare, utan också kanske den mest taktiska och manipulativa i det gänget är scenariot inte alls osannolikt...
Eftersom detta i nuläget endast är en hypotes kommer jag förstås inte att lägga ut namnet på personen ifråga. Men jag vill säga detta.
NBT var en nagel i ögat på många förövarförsvarare - både genom sin friska aggressivitet och sin förmåga till research. Hon kom aldrig av sig, blev aldrig ställd, Och aldrig rädd.
Själv uppskattade jag henne mycket trots att inte heller jag alltid var helt och hållet bekväm med hennes variant av feminism...
Om min hypotes skulle stämma saknar min avsky över detta tilltag alla gränser. För att uttrycka det mycket försiktigt...
--------------------------------------------
* Och, nej, jag syftar här inte på mytomanen "Mikael", som flera gånger på min blogg svamlade om att han visste vem NBT var. Han svamlade helt hejdlöst, men den person jag syftar på brukar inte svamla på det sättet.
Sunday, March 31, 2019
Och vad sysslar bing.com med?
Mycket kortfattat. Någon gång i slutat av 2018 började sökprogrammet bing.com när man sökte på mitt namn placera för länge sedan glömda lögnaktiga och hatiska skvallertrådar, från Flashback (och annorstädes), och andra gamla utfall, nästan allra högst på sin lista. Ibland allra högst. Medan min blogg i realtid inte längre syntes. Något motsvarande skedde inte alls med Google.
Under en lång tid fanns alltså inte ens min huvudblogg representerad i realtid, utan av udda (och ofta ogenomtänkta) inlägg som kunde vara tio år gamla. Dessa flyttades sedan upp och ned. och om jag någon gång på just dessa inlägg kommenterade att Bing högst upp länkade till något tio år gammalt togs dessa genast bort från bing - och ersattes med något annat.
Det här kan inte varit resultatet av mätningar av besöksfrekvenser. Det ser ut som en indexering gjord av en person som dels känner till en mycket stor del av de artiklar som skrivits av, och om mig, under de senaste årtiondena, utan och innan dels inte vill mig speciellt väl.... Jag känner endast till en sådan person, men det KAN ju finnas flera...
Sedan dess har det modifierats lite - min huvudblogg i realtid blev sent omsider etta igen - men med vissa modifieringar har denna underliga ordning till stor del levt kvar (även om det varierat en del). .
Det skulle var intressant att få reda till bakgrunden till detta märkliga fenomen. Men sannolikheten är nog stor att jag aldrig får det.
Under en lång tid fanns alltså inte ens min huvudblogg representerad i realtid, utan av udda (och ofta ogenomtänkta) inlägg som kunde vara tio år gamla. Dessa flyttades sedan upp och ned. och om jag någon gång på just dessa inlägg kommenterade att Bing högst upp länkade till något tio år gammalt togs dessa genast bort från bing - och ersattes med något annat.
Det här kan inte varit resultatet av mätningar av besöksfrekvenser. Det ser ut som en indexering gjord av en person som dels känner till en mycket stor del av de artiklar som skrivits av, och om mig, under de senaste årtiondena, utan och innan dels inte vill mig speciellt väl.... Jag känner endast till en sådan person, men det KAN ju finnas flera...
Sedan dess har det modifierats lite - min huvudblogg i realtid blev sent omsider etta igen - men med vissa modifieringar har denna underliga ordning till stor del levt kvar (även om det varierat en del). .
Det skulle var intressant att få reda till bakgrunden till detta märkliga fenomen. Men sannolikheten är nog stor att jag aldrig får det.
Friday, March 29, 2019
Max Scharnberg om 11 september 2001
Det bör kanske noteras att den närmast outtröttlige Max Scharnberg har hittat en ny oskyldigt anklagad att försvara.
I ett inlägg på sin öppna Facebooksida. argumenterar han, i en polemik mot en viss Evelina Larsson, för att Usama bin Ladin var oskyldig till 11 september-attacken, och hänvisar till några av de vanligaste argumenten från de konspirationsteoretiker som förnekar att Usama och al Qaida hade något att göra med saken, och att attacken genomfördes av USA:s regering:
"- Som om hon var anställd vid reklamavdelningen framhåller hon Wikipedia som maximalt tillförlitligt. Däremot betecknar hon YouTube som tvivelaktig. Ett skäl kan vara att YouTube bringar bildbevis för att flera flygplan har flugit in i en skyskrapa utan att skrapan vältade och södersmulades. Berömda professorer i juridik har uttalat att påstående att Usama bin Ladin låg bakom WORLD TRADE CENTER attentatet aldrig skulle hålla i en amerikansk domstol. Naturvetare har påpekat att flygbensin aldrig kan få upp temperaturen ens till 1000 grader Celsius, medan stål inte smälter förrän omkring 1400 grader. Ifall flygbensin kunde förstöra stålskelettet i skyskraporna, så är detta det största mirakel sedan Jesu Christi Uppståndelse.
- Men numera har det fastslagits ex cathedra och enligt samstämmighetsprincipen, att Usama bin Ladin var boven. Och de som har annan uppfattning inte bör tas på allvar. De har en sjuklig böjelse för konspirationsteorier.""
Det är faktiskt lite förvånande, även om Scharnberg ju tidigare bland annat drivit konspirationsteorin att terapeuterna styr det svenska domstolsväsendet och att de har sett till att 80 procent av de som är dömda för incest är oskyldiga, så att de ska få nöjet att bedriva terapi med oskyldigt dömda i fängelserna.
Men att han även skulle anamma den typen av 11 september-teorier hade jag nog ändå inte riktigt väntat mig.
I ett inlägg på sin öppna Facebooksida. argumenterar han, i en polemik mot en viss Evelina Larsson, för att Usama bin Ladin var oskyldig till 11 september-attacken, och hänvisar till några av de vanligaste argumenten från de konspirationsteoretiker som förnekar att Usama och al Qaida hade något att göra med saken, och att attacken genomfördes av USA:s regering:
"- Som om hon var anställd vid reklamavdelningen framhåller hon Wikipedia som maximalt tillförlitligt. Däremot betecknar hon YouTube som tvivelaktig. Ett skäl kan vara att YouTube bringar bildbevis för att flera flygplan har flugit in i en skyskrapa utan att skrapan vältade och södersmulades. Berömda professorer i juridik har uttalat att påstående att Usama bin Ladin låg bakom WORLD TRADE CENTER attentatet aldrig skulle hålla i en amerikansk domstol. Naturvetare har påpekat att flygbensin aldrig kan få upp temperaturen ens till 1000 grader Celsius, medan stål inte smälter förrän omkring 1400 grader. Ifall flygbensin kunde förstöra stålskelettet i skyskraporna, så är detta det största mirakel sedan Jesu Christi Uppståndelse.
- Men numera har det fastslagits ex cathedra och enligt samstämmighetsprincipen, att Usama bin Ladin var boven. Och de som har annan uppfattning inte bör tas på allvar. De har en sjuklig böjelse för konspirationsteorier.""
Det är faktiskt lite förvånande, även om Scharnberg ju tidigare bland annat drivit konspirationsteorin att terapeuterna styr det svenska domstolsväsendet och att de har sett till att 80 procent av de som är dömda för incest är oskyldiga, så att de ska få nöjet att bedriva terapi med oskyldigt dömda i fängelserna.
Men att han även skulle anamma den typen av 11 september-teorier hade jag nog ändå inte riktigt väntat mig.
Wednesday, March 27, 2019
Skriv under för barns rätt!
Ett antal organisationer, bland annat ROKS och Kvinnofronten, har tagit ett gemensamt upprop, som bland annat har publicerats i Aftonbladet. Uppropet kräver bland annat att termen "umgängessabotage" ska avskaffas, och att inga föräldrar ska tvingas att tvinga sina barn att umgås med den andre föräldern.
Det har också startats en namninsamling för dessa krav. Jag skrev under igår. Jag tycker att så många som möjligt bör skriva under.
Namninsamlingen finns här.
På samma sida finns också en mer kortfattad test, som bygger på det nämnda uttalandet . Jag kopierar det nedan.
--------------------------------------------------------------------------------
Det har också startats en namninsamling för dessa krav. Jag skrev under igår. Jag tycker att så många som möjligt bör skriva under.
Namninsamlingen finns här.
På samma sida finns också en mer kortfattad test, som bygger på det nämnda uttalandet . Jag kopierar det nedan.
--------------------------------------------------------------------------------
Vi kräver barns rätt i domstolarna!
Vi blir allt fler som upprörs av att se hur domstolarna inte tar hänsyn till barns vilja, utan gång på gång överför vårdnaden till pappor som brukat våld – med hänvisning till mammors ”umgängessabotage”. I vilken annan situation tvingas brottsoffer att umgås med sin förövare?
När en pappa utsätter en mamma för våld har de flesta barn i dessa familjer befunnit sig i samma rum (85 procent) eller sett och hört misshandeln från annat rum (13 procent). Det innebär att 98 procent av barnen är vad Brottsoffermyndigheten kallar ”deltagande vittne”. Cirka 60 procent av barnen har själva blivit misshandlade. 30 procent av barnen har även utsatts för sexuella övergrepp och 35 procent av barnen har dessutom sett eller hört pappan hota att döda mamman. 1. Men enligt olika studier döms ungefär 75 - 90 procent av barnen till umgänge med den våldsamma pappan. 2.
Barnen står rättslösa. Det kan vi inte acceptera längre. Vi kräver förändring!
När en pappa utsätter en mamma för våld har de flesta barn i dessa familjer befunnit sig i samma rum (85 procent) eller sett och hört misshandeln från annat rum (13 procent). Det innebär att 98 procent av barnen är vad Brottsoffermyndigheten kallar ”deltagande vittne”. Cirka 60 procent av barnen har själva blivit misshandlade. 30 procent av barnen har även utsatts för sexuella övergrepp och 35 procent av barnen har dessutom sett eller hört pappan hota att döda mamman. 1. Men enligt olika studier döms ungefär 75 - 90 procent av barnen till umgänge med den våldsamma pappan. 2.
Barnen står rättslösa. Det kan vi inte acceptera längre. Vi kräver förändring!
Vi som står bakom denna namninsamling har 3 krav på politikerna:
• I definitionen av ”barnets bästa” ska barns välmående komma först.
Föräldrabalkens paragraf om ”barnets bästa” (6 kap. 2a §) säger att hänsyn ska tas till dels risken att barnet ska utsättas för övergrepp eller liknande och dels barnets behov av kontakt med båda föräldrarna. Domstolarna bortser då helt från att barnet kan fortsätta fara illa av de övergrepp som pappan redan tidigare har utsatt dem för.
Inget barn ska behöva umgås med någon som utövar eller utövat våld mot dem. Barnets välmående måste i lagen väga tyngre än kontakten med båda föräldrarna.
Föräldrabalkens paragraf om ”barnets bästa” (6 kap. 2a §) säger att hänsyn ska tas till dels risken att barnet ska utsättas för övergrepp eller liknande och dels barnets behov av kontakt med båda föräldrarna. Domstolarna bortser då helt från att barnet kan fortsätta fara illa av de övergrepp som pappan redan tidigare har utsatt dem för.
Inget barn ska behöva umgås med någon som utövar eller utövat våld mot dem. Barnets välmående måste i lagen väga tyngre än kontakten med båda föräldrarna.
• Begreppet ”umgängessabotage” måste avskaffas.
Bland det mest riskfyllda för kvinnor som utsätts för våld är att bryta upp från mannen, särskilt då de har gemensamma barn. Gång på gång blir mammor idag misshandlade och till och med mördade just vid umgängestillfällen. Ändå fortsätter samhället att kräva att att mammor efter skilsmässan ska ansvara för pappors umgänge. Mammor har enligt lagen nämligen skyldighet att tvinga sitt barn till umgänge med pappan. Om mamman inte tvingar barnen, eller misslyckas, anses hon ha utövat ”umgängessabotage” – varpå hon tvingas betala vite och, som vi sett i allt fler domar, riskerar att förlora både vårdnaden och kontakten med barnen.
Genom begreppet ”umgängessabotage” hjälper samhället i praktiken våldsamma pappor att kunna fortsätta utöva hot och våld mot utsatta barn och mammor. Därför måste begreppet avskaffas.
Bland det mest riskfyllda för kvinnor som utsätts för våld är att bryta upp från mannen, särskilt då de har gemensamma barn. Gång på gång blir mammor idag misshandlade och till och med mördade just vid umgängestillfällen. Ändå fortsätter samhället att kräva att att mammor efter skilsmässan ska ansvara för pappors umgänge. Mammor har enligt lagen nämligen skyldighet att tvinga sitt barn till umgänge med pappan. Om mamman inte tvingar barnen, eller misslyckas, anses hon ha utövat ”umgängessabotage” – varpå hon tvingas betala vite och, som vi sett i allt fler domar, riskerar att förlora både vårdnaden och kontakten med barnen.
Genom begreppet ”umgängessabotage” hjälper samhället i praktiken våldsamma pappor att kunna fortsätta utöva hot och våld mot utsatta barn och mammor. Därför måste begreppet avskaffas.
• Ingen förälder ska behöva tvinga sitt barn att träffa den andra föräldern.
Samhällets krav på mammor att tvinga barnen till umgänge med pappan innebär, förutom risken att barnen utsätts för övergrepp, också risken att detta får till följd att barnen förlorar tilliten till mamman – och till vuxenvärlden över huvud taget. Den som ytterst drabbas av detta är barnet.
Samhällets krav på mammor att tvinga barnen till umgänge med pappan innebär, förutom risken att barnen utsätts för övergrepp, också risken att detta får till följd att barnen förlorar tilliten till mamman – och till vuxenvärlden över huvud taget. Den som ytterst drabbas av detta är barnet.
Istället borde det självklart vara samhällets ansvar att se till att pappor får sin umgängesrätt i de fall det är förenligt med barnets bästa.
Vi kräver barns rätt till trygghet och frihet från hot och våld!
Organisationer som står bakom namninsamlingen:
Kvinnofronten
Roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige)
Kvinnors rätt
Wonsa (World of no sexual abuse)
Unizon
Kvinnliga Läkares förening
Kvinnors nätverk
Sveriges Kvinnolobby
Atsub (Föreningen Anhöriga Till Sexuellt Utsatta Barn)
Kvinnofronten
Roks (Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige)
Kvinnors rätt
Wonsa (World of no sexual abuse)
Unizon
Kvinnliga Läkares förening
Kvinnors nätverk
Sveriges Kvinnolobby
Atsub (Föreningen Anhöriga Till Sexuellt Utsatta Barn)
Wednesday, March 20, 2019
Ingrid Carlqvist har sett ljuset
En man vid namn Claes Hedberg har presenterat en "teori" om Palmemordet, som i princip går ut på att Palme inte blev mördad,utan gömdes på hemlig ort i Frankrike för att dölja att han hade AIDS.
Den "teorin" skulle normalt sett inte intressera mig det minsta. Om det inte vore för en sak.
En av de personer som jag ägnat en hel del tid åt att kritisera, nämligen Ingrid Carlqvist (IC), har deklarerat att hon uppskattar både teorin, och boken som den presenteras i.. Hon tycker att den får henne att se Palmemordet i ett helt nytt ljus.
Av princip ogillar jag att länka till IC, men det är lätt att hitta hennes synpunkter, som hon skrivit ner på sin blogg, i ett inlägg som hon också länkat till på ex.vis sin Facebook-sida.
Jag stötte först på IC 2009, då hon i sin nystartade blogg bland annat lade ut texten att de som anser att det finns organiserade nätverk som begår övergrepp mot barn lider av alldeles ovanligt fnoskiga konspirationsteorier. Liksom de som anser att det finns nätverk som mörkar övergrepp mot barn.
Detta skulle man förstås, lite naivt, kunna tolka som att IC principiellt ogillar allt som kan ses som "konspirationsteorier".
Så är inte fallet. Det här är väl endast det senaste – och kanske mest bisarra - exemplet på att hon ofta entusiastiskt omfamnar en hel del sådana. Det är bara vissa "konspirationsteorier" som hon ogillar. Andra älskar hon.
För att visa karaktären av den teori som nu får IC att se Palmemordet i en sorts förklarat ljus tar jag mig friheten att citera en sammanfattning av denna, gjord av pseudonymen "Udda boktips":
"Olof och Lisbet Palme lämnar biografen Grand och promenerar hemåt längs Sveavägen. Utanför Skandia-huset (svenska Stay Behinds-högkvarter) byter de äkta Olof och Lisbet Palme plats med Olof Palme kopia 1 och Lisbet Palme kopia 1. Vid Dekorima står en "mördare" beredd och avlossar en startpistol mot Olof Palme kopia 1 som faller ihop på marken. Lisbet Palme kopia 1 spelar chockad och hindrar samtidigt omkringstående från att upptäcka att Olof Palme kopia 1 faktiskt lever.
"Mördaren" springer uppför Tunnelgatan. Hans Holmér med chaufför rullar sakta förbi "mordplatsen" för att se att allt fungerat.Samtidigt anländer ambulans 912 med Olof Palme kopia 2 och Lisbet Palme kopia 2 till Sabbatsbergs sjukhus. De äkta Olof och Lisbet Palme förs genom Skandia-huset till en väntande bil med mörka rutor och åker med den för att hämta upp ambassadör Carl Lidbom. Strax därefter lämnar den äkta Lisbet Palme bilen och hämtas upp av en polisbil.
Nu anländer ambulans 951 till "mordplatsen" och hämtar upp Olof Palme kopia 1 och Lisbet Palme kopia 1 och dessa försvinner ur historien. På Sabbatsberg byts nu Lisbet Palme kopia 2 ut mot den äkta Lisbet Palme samtidigt som Olof Palme kopia 2 byts ut mot Olof Palme kopia 3, en redan avliden person. Lisbet Palme kopia 2 lämnar sjukhuset och hämtas senare upp av Hans Holmér som skjutsar henne till Sundbyberg. Den äkta Olof Palme och Carl Lidbom skjutsas till Borlänge där de hämtas med ett franskt regeringsplan och flygs till Frankrike."
Jag tror nog inte att jag här behöver tillägga något mer.
Den "teorin" skulle normalt sett inte intressera mig det minsta. Om det inte vore för en sak.
En av de personer som jag ägnat en hel del tid åt att kritisera, nämligen Ingrid Carlqvist (IC), har deklarerat att hon uppskattar både teorin, och boken som den presenteras i.. Hon tycker att den får henne att se Palmemordet i ett helt nytt ljus.
Av princip ogillar jag att länka till IC, men det är lätt att hitta hennes synpunkter, som hon skrivit ner på sin blogg, i ett inlägg som hon också länkat till på ex.vis sin Facebook-sida.
Jag stötte först på IC 2009, då hon i sin nystartade blogg bland annat lade ut texten att de som anser att det finns organiserade nätverk som begår övergrepp mot barn lider av alldeles ovanligt fnoskiga konspirationsteorier. Liksom de som anser att det finns nätverk som mörkar övergrepp mot barn.
Detta skulle man förstås, lite naivt, kunna tolka som att IC principiellt ogillar allt som kan ses som "konspirationsteorier".
Så är inte fallet. Det här är väl endast det senaste – och kanske mest bisarra - exemplet på att hon ofta entusiastiskt omfamnar en hel del sådana. Det är bara vissa "konspirationsteorier" som hon ogillar. Andra älskar hon.
För att visa karaktären av den teori som nu får IC att se Palmemordet i en sorts förklarat ljus tar jag mig friheten att citera en sammanfattning av denna, gjord av pseudonymen "Udda boktips":
"Olof och Lisbet Palme lämnar biografen Grand och promenerar hemåt längs Sveavägen. Utanför Skandia-huset (svenska Stay Behinds-högkvarter) byter de äkta Olof och Lisbet Palme plats med Olof Palme kopia 1 och Lisbet Palme kopia 1. Vid Dekorima står en "mördare" beredd och avlossar en startpistol mot Olof Palme kopia 1 som faller ihop på marken. Lisbet Palme kopia 1 spelar chockad och hindrar samtidigt omkringstående från att upptäcka att Olof Palme kopia 1 faktiskt lever.
"Mördaren" springer uppför Tunnelgatan. Hans Holmér med chaufför rullar sakta förbi "mordplatsen" för att se att allt fungerat.Samtidigt anländer ambulans 912 med Olof Palme kopia 2 och Lisbet Palme kopia 2 till Sabbatsbergs sjukhus. De äkta Olof och Lisbet Palme förs genom Skandia-huset till en väntande bil med mörka rutor och åker med den för att hämta upp ambassadör Carl Lidbom. Strax därefter lämnar den äkta Lisbet Palme bilen och hämtas upp av en polisbil.
Nu anländer ambulans 951 till "mordplatsen" och hämtar upp Olof Palme kopia 1 och Lisbet Palme kopia 1 och dessa försvinner ur historien. På Sabbatsberg byts nu Lisbet Palme kopia 2 ut mot den äkta Lisbet Palme samtidigt som Olof Palme kopia 2 byts ut mot Olof Palme kopia 3, en redan avliden person. Lisbet Palme kopia 2 lämnar sjukhuset och hämtas senare upp av Hans Holmér som skjutsar henne till Sundbyberg. Den äkta Olof Palme och Carl Lidbom skjutsas till Borlänge där de hämtas med ett franskt regeringsplan och flygs till Frankrike."
Jag tror nog inte att jag här behöver tillägga något mer.
Monday, March 11, 2019
När media grät över Michael Jackson - i flera veckor
Nu går det att se dokumentären om Michael Jackson och sexuella övergrepp mot barn på SVT Play. Del ett kan ses här
och del två här. (Jag har ännu inte sett den).
Det är bra.
Annars minns jag mycket väl den dag media rapporterade om Michael Jacksons död. Jag satt på en långfärdsbuss och när vi gick ut för att handla i en kiosk såg jag tidningarnas världskrigsrubriker.
Det var den 26 juni 2009 och när jag kom hem på kvällen skrev jag ett blogginlägg om saken. Jag saxar från detta här:
----------------------------------------------------------------------------------
"Aftonbladet hade 10 sidor om dödsfallet. Där fick vi bland annat i en tvåsidig rubrik reda på att Jackson var 'den störste'. Det hela preciserades i artikeln: 'Han var störst Ett monument'.
Expressen var lite mer blygsam. De hade endast 8 sidor. Och en av deras rubriker var den mer modesta 'En av de största'.
Nu är det dock meningen att vi bör sörja mannen som förbjöd sina barn att vara ute utan mask, och som klarade sig från anklagelser om sexualbrott not barn genom att muta en familj med över 20 miljoner.
Till och med Mona Sahlin sörjer på Newsmill. Och i Expressen på sidorna 10-11 skriker världskrigsrubrikerna ut: 'SÖRJS AV EN VÄRLD'.
Jag bor, så vitt jag fattar, också i denna värld. Jag vill stillsamt påpeka att jag inte sörjer en popstjärna som genom sitt handlande uppenbarligen bidragit till att övergrepp mot barn i vissa kretsar blivit normaliserat och nästan ses som 'poppigt'".
Men det blev värre. Dag efter dag fortsatte media att sörja, så vitt jag fattade men än de någonsin sörjt något dödsfall någonsin tidigare.
Den 7 juli samma år skrev jag så här på bloggen:
"På förstasidorna fortsätter kvällstidningarna idag att skrika (eller gråta) ut världskrigsrubriker om Michael Jacksons död. En och en halv vecka efter hans död. Så här har det varit dag efter dag efter att han dog. Varför?
Det här är den mest intensiva mediehysterin runt ett (naturligt) dödsfall jag sett i hela mitt liv.
Så här har det aldrig varit tidigare. Inte ens när John Lennon dog (trots att det dödsfallet inte var naturligt, utan ett mord). Inte när Elvis Presley dog. Inte heller när Jimi Hendrix dog. Inte när Marylin Monroe dog, eller Greta Garbo.
Winston Churchill ansågs heller inte värd en sådan mediebevakning vid sin död. Inte heller Brezjnev, Mao, eller Charles de Gaulle.
Nu är det tydligen meningen att vi ska sörja Michael Jackson mer än vi sörjt någon annan i världshistorien efter Jesus."
Nej, det var inte fel att skriva om Jacksons död, och att fansen sörjde honom. Men i de närmast bisarra sorg-orgierna undvek man nästan helt konsekvent att nämna de mer problematiska sidorna hos den döde artisten. Trots att dessa var allmänt kända. Inget fick störa sorgen.
Idag tas dessa upp. Det är som sagt bra.
Michael Jackson gjorde alltså musik som tilltalade många. Det var förvisso helt riktigt att skriva om detta när han dog.
Men att allt annat då glömdes i medias kollektiva gråtande var ändå lite märkligt.
Det är bra.
Annars minns jag mycket väl den dag media rapporterade om Michael Jacksons död. Jag satt på en långfärdsbuss och när vi gick ut för att handla i en kiosk såg jag tidningarnas världskrigsrubriker.
Det var den 26 juni 2009 och när jag kom hem på kvällen skrev jag ett blogginlägg om saken. Jag saxar från detta här:
----------------------------------------------------------------------------------
"Aftonbladet hade 10 sidor om dödsfallet. Där fick vi bland annat i en tvåsidig rubrik reda på att Jackson var 'den störste'. Det hela preciserades i artikeln: 'Han var störst Ett monument'.
Expressen var lite mer blygsam. De hade endast 8 sidor. Och en av deras rubriker var den mer modesta 'En av de största'.
Nu är det dock meningen att vi bör sörja mannen som förbjöd sina barn att vara ute utan mask, och som klarade sig från anklagelser om sexualbrott not barn genom att muta en familj med över 20 miljoner.
Till och med Mona Sahlin sörjer på Newsmill. Och i Expressen på sidorna 10-11 skriker världskrigsrubrikerna ut: 'SÖRJS AV EN VÄRLD'.
Jag bor, så vitt jag fattar, också i denna värld. Jag vill stillsamt påpeka att jag inte sörjer en popstjärna som genom sitt handlande uppenbarligen bidragit till att övergrepp mot barn i vissa kretsar blivit normaliserat och nästan ses som 'poppigt'".
Men det blev värre. Dag efter dag fortsatte media att sörja, så vitt jag fattade men än de någonsin sörjt något dödsfall någonsin tidigare.
Den 7 juli samma år skrev jag så här på bloggen:
"På förstasidorna fortsätter kvällstidningarna idag att skrika (eller gråta) ut världskrigsrubriker om Michael Jacksons död. En och en halv vecka efter hans död. Så här har det varit dag efter dag efter att han dog. Varför?
Det här är den mest intensiva mediehysterin runt ett (naturligt) dödsfall jag sett i hela mitt liv.
Så här har det aldrig varit tidigare. Inte ens när John Lennon dog (trots att det dödsfallet inte var naturligt, utan ett mord). Inte när Elvis Presley dog. Inte heller när Jimi Hendrix dog. Inte när Marylin Monroe dog, eller Greta Garbo.
Winston Churchill ansågs heller inte värd en sådan mediebevakning vid sin död. Inte heller Brezjnev, Mao, eller Charles de Gaulle.
Nu är det tydligen meningen att vi ska sörja Michael Jackson mer än vi sörjt någon annan i världshistorien efter Jesus."
Nej, det var inte fel att skriva om Jacksons död, och att fansen sörjde honom. Men i de närmast bisarra sorg-orgierna undvek man nästan helt konsekvent att nämna de mer problematiska sidorna hos den döde artisten. Trots att dessa var allmänt kända. Inget fick störa sorgen.
Idag tas dessa upp. Det är som sagt bra.
Michael Jackson gjorde alltså musik som tilltalade många. Det var förvisso helt riktigt att skriva om detta när han dog.
Men att allt annat då glömdes i medias kollektiva gråtande var ändå lite märkligt.
Friday, March 1, 2019
Stärk barnens skydd – avskaffa begreppet ”umgängessabotage”
/Uttalande antaget vid
Kvinnofrontens årsmöte
24 februari 2019./
I ett rättsfall som nyligen uppmärksammats i media har återigen problematiken med idén om så kallat ”umgängessabotage” blivit tydlig. Två barn, elva och åtta år, har uttalat att de inte vill träffa sin pappa, som är dömd för att ha misshandlat dem. Mamman har då inte tvingat barnen till umgänget mot deras vilja.
Hovrätten bedömde att mamman därmed har utövat ”umgängessabotage” och skriver i domen att hon borde ha ”använt sin föräldraauktoritet” till att pressa barnen till umgänge med pappan. Därför är det enligt hovrätten bättre för barnen att de bor hos pappan på heltid och att han övertar hela vårdnaden.
Barnen ska på obestämd tid inte ens få träffa sin mamma för umgänge, för att de ska vara koncentrerade på att ”lära känna sin pappa på nytt”. Barnens uttalade vilja tar hovrätten ingen hänsyn till.
De mammor som vill skydda sina barn från våldsamma fäder kan helt enkelt inte göra det utan att riskera att bli av med både vårdnaden och kontakten med sina barn. Fadersrätten går före barnens rätt till skydd.
Detta är en skandal ur ett barnrättsperspektiv: barn borde inte tvingas umgås med någon som utövar eller utövat våld mot dem. Domar utifrån begreppet ”umgängessabotage” är dessutom en skandal sett ur kvinnors perspektiv: bland det mest riskfyllda för kvinnor som utsätts för våld är att bryta upp från mannen, särskilt då de har gemensamma barn. Det är vanligt att våldsamma pappor använder sig av det gemensamma föräldraskapet, till exempel vid hämtning eller lämning av barn, för att fortsätta att hota eller utsätta mamman för våld. Socialstyrelsen konstaterar: ”Att ha tillgång till barnet kan vara ett sätt för den våldsutövande föräldern att fortsätta ha kontroll över sin partner.”
Enligt statistik från Brottsoffermyndigheten lever ungefär 150 000 barn i Sverige med en förälder som blivit misshandlad av den andra föräldern – i den absolut övervägande majoriteten av fallen är pappan den som misshandlar. När en pappa utsätter en mamma för våld har de flesta barn i dessa familjer befunnit sig i samma rum (85 procent) eller sett och hört misshandeln från annat rum (13 procent). Det innebär att 98 procent av barnen är vad Brottsoffermyndigheten kallar ”deltagande vittne”. 60 procent av barnen har själva blivit misshandlade. 30 procent av barnen har även utsatts för sexuella övergrepp och 35 procent av barnen har dessutom sett eller hört pappan hota att döda mamman.
Ändå bortser domstolarna i Sverige i dag från pappors våld vid vårdnads- och umgängesbedömningar. Enligt olika studier döms ungefär 75–90 procent av barnen till umgänge med den våldsamma pappan. I vilken annan situation tvingas brottsoffer att umgås med sin förövare? Barn är rättslösa.
Begreppet ”umgängessabotage” fungerar som ett sätt att hjälpa våldsutövande pappor att fortsätta utöva våld och hot mot utsatta barn och mammor. I och med bestämmelsen om ”umgängessabotage” blir myndigheterna i praktiken medskyldiga till mannens fortsatta våld.
Kvinnofronten kräver:
Kvinnofrontens årsmöte
24 februari 2019./
I ett rättsfall som nyligen uppmärksammats i media har återigen problematiken med idén om så kallat ”umgängessabotage” blivit tydlig. Två barn, elva och åtta år, har uttalat att de inte vill träffa sin pappa, som är dömd för att ha misshandlat dem. Mamman har då inte tvingat barnen till umgänget mot deras vilja.
Hovrätten bedömde att mamman därmed har utövat ”umgängessabotage” och skriver i domen att hon borde ha ”använt sin föräldraauktoritet” till att pressa barnen till umgänge med pappan. Därför är det enligt hovrätten bättre för barnen att de bor hos pappan på heltid och att han övertar hela vårdnaden.
Barnen ska på obestämd tid inte ens få träffa sin mamma för umgänge, för att de ska vara koncentrerade på att ”lära känna sin pappa på nytt”. Barnens uttalade vilja tar hovrätten ingen hänsyn till.
De mammor som vill skydda sina barn från våldsamma fäder kan helt enkelt inte göra det utan att riskera att bli av med både vårdnaden och kontakten med sina barn. Fadersrätten går före barnens rätt till skydd.
Detta är en skandal ur ett barnrättsperspektiv: barn borde inte tvingas umgås med någon som utövar eller utövat våld mot dem. Domar utifrån begreppet ”umgängessabotage” är dessutom en skandal sett ur kvinnors perspektiv: bland det mest riskfyllda för kvinnor som utsätts för våld är att bryta upp från mannen, särskilt då de har gemensamma barn. Det är vanligt att våldsamma pappor använder sig av det gemensamma föräldraskapet, till exempel vid hämtning eller lämning av barn, för att fortsätta att hota eller utsätta mamman för våld. Socialstyrelsen konstaterar: ”Att ha tillgång till barnet kan vara ett sätt för den våldsutövande föräldern att fortsätta ha kontroll över sin partner.”
Enligt statistik från Brottsoffermyndigheten lever ungefär 150 000 barn i Sverige med en förälder som blivit misshandlad av den andra föräldern – i den absolut övervägande majoriteten av fallen är pappan den som misshandlar. När en pappa utsätter en mamma för våld har de flesta barn i dessa familjer befunnit sig i samma rum (85 procent) eller sett och hört misshandeln från annat rum (13 procent). Det innebär att 98 procent av barnen är vad Brottsoffermyndigheten kallar ”deltagande vittne”. 60 procent av barnen har själva blivit misshandlade. 30 procent av barnen har även utsatts för sexuella övergrepp och 35 procent av barnen har dessutom sett eller hört pappan hota att döda mamman.
Ändå bortser domstolarna i Sverige i dag från pappors våld vid vårdnads- och umgängesbedömningar. Enligt olika studier döms ungefär 75–90 procent av barnen till umgänge med den våldsamma pappan. I vilken annan situation tvingas brottsoffer att umgås med sin förövare? Barn är rättslösa.
Begreppet ”umgängessabotage” fungerar som ett sätt att hjälpa våldsutövande pappor att fortsätta utöva våld och hot mot utsatta barn och mammor. I och med bestämmelsen om ”umgängessabotage” blir myndigheterna i praktiken medskyldiga till mannens fortsatta våld.
Kvinnofronten kräver:
- Avskaffa begreppet ”umgängessabotage” – stärk mammors rätt att skydda sina barn enligt FN:s barnkonvention!
Saturday, February 23, 2019
I denma kusliga tomhet
Detta är huvudtiteln på Cajsa Lindholms bok om Thomas Quicks tankevärld, som kan beställas här. Det är en modig bok.
Den är modig, därför att den vågar behandla terapin med Thomas Quick på ett sätt som går rakt emot det synsätt som slog igenom totalt i Sverige i och med Hannes Råstams och Dan Josefssons böcker, och "dokumentärer". Dessa backades upp av en nästan helt enig medieopinion, och presenterades som de tunga "definitiva” böckerna i frågan - som ansågs ha slagit ner allt motstånd.
Efter ett tag kom det dock motböcker, från Christer van der Kwast, Göran Lambertz, och Yrsa Stenius/ Seppo Penttinen. Men även dessa böcker gick runt frågan om terapin. På något sätt hade Josefssons karaktärsmord på Margit Norell varit så massivt, att ingen riktigt vågade försvara henne.
Ja, om man då bortser från från den f.d. bloggaren NoBoyToy, som i en kommentar på min huvudblogg la ut detta (här hämtat från ett blogginlägg den 14 december 2013)
"Dan Josefsson som för närvarande skriker högst i debatten är galet onyanserad. Han gör en dokumentär som han kallar 'Kvinnan bakom Thomas Quick' och då syftar han på en avliden dam som inte längre kan försvara sig, vid tidpunkten för Quicks erkännanden ca 80-90 år gammal, Margit Norell, som ska ha varit HANDLEDARE för Quicks alla terapeuter under 10 års tid men som inte själv har jobbat med honom, knappt ens träffat honom vad jag förstår. Jobbade tanten ens heltid på Säter vid den åldern?
Den här äldre damen, utmålar Dan Josefsson i sin dokumentär, som om hon skulle ha haft enväldig kontroll/makt över alla terapeuter på Säter som jobbade med Quick under de ca 10 år som han erkände sina brott?
Inte nog med det - hon skall alltså också ha haft fullständig makt över hela brottsutredningen, samtliga inblandade polismän och åklagare samt även alla 5 olika domstolars nämndemän?
Personer som den här äldre damen, alltså skall ha haft enväldig makt över:
1. Överåklagare Christer van der Kwast.
2. Psykologiprofessor Sven Å Christiansson. (vittnar i rättegång)
3. Förhörsledare Seppo Penttinen.
4. Rättläkare Anders Eriksson som vittar om obduktionen av offren.
5. Psykolog Birgitta Ståhle.
6. Advokat Claes Borgström.
Alltså?? Jag skulle våga påstå att Dan Josefsson ägnar sig åt grovt förtal av den avlidne Margit Norell. Dan Josefsson måste ha en rejäl skruv lös."
Denna respektlöst uppfriskande kommentar hörde dock till undantagen....
Cajsa Lindholm är psykoterapeut, inspirerad av bland andra Margit Norell. Hon ger en ganska så positiv bild av Norell som person, som säkert kan chocka de som endast tagit del av Dan Josefssons demonisering.
När jag först tog del av Josefssons, påståenden insåg jag att namnet Margit Norell på ett vagt sätt lät bekant. Det dröjde ett tag innan jag kom fram var jag trodde jag sett det. Nämligen i förorden till några av de äldsta svenska utgåvorna av Erich Fromms böcker.
För det var där Norell startade: en psykoanalytiker, som reagerade mot Sigmund Freuds mekaniska driftsteori, och som påverkades av neofreudianer som Erich Fromm, Frieda Fromm Reichman, Karen Horney och Harry Stack Sullivan.
Hon var med och bildade Holistiska Föreningen 1968, inspirerad av teoretiker som dessa. Det talar absolut till hennes fördel.
Att hon lämnade samma förening 1977 talar faktiskt också till hennes fördel. Holistiska föreningen höll då gradvis på att lämna teoretiker som Erich Fromm, och började i allt högre grad påverkas av Melanie Klein, förmodligen 1900-talets mest bisarra psykoanalytiker. Som på största allvar trodde att spädbarn var fulla med kannibalistiska fantasier om att förtära mammans inälvor....
Beskrivningen av Margit Norells utveckling i Cajsa Lindholms bok är värdefull.
Tonvikten ligger dock på terapin med Sture Bergwall/Thomas Quick.
Nu hade aldrig Lindholm ansvaret för denna, trots att hon en period faktiskt var handledare på Säter. Det skulle förstås skapa oerhörda etiska problem med att diskutera en personlig terapi, speciellt då en terapi på en person som numera tar avstånd från både den terapeutiska processen och det som framkom i den. Det löser Cajsa Lindholm med att fokusera på Quicks egna offentliga uttalanden om denna - i boken Kvarblivelse och i intervjuerna med Janne Mattsson i boken "Gåtan Thomas Quick".
Det är svårt att ha några allvarliga invändningar mot detta. I och med dessa böcker gjorde Bergwall/ Quick terapierna till delvis offentliga. Det är helt legitimt att diskutera litterära texter av den typen, och Lindholm gör det dessutom på ett nyanserat och genomarbetat sätt.
Boken har inte i någon högre grad blivit uppmärksammad. Jag tycker att den borde bli det, i alla fall lite mer än vad som nu är fallet.
Det tolkningsföreträde som Josefsson, ivrigt påhejad av en nästan hysterisk medieopinion, fick för sin syn på denna terapi, var så ensidigt att det definitivt blev osunt.
Där är Lindholms bok en nödvändig motvikt.
Den är modig, därför att den vågar behandla terapin med Thomas Quick på ett sätt som går rakt emot det synsätt som slog igenom totalt i Sverige i och med Hannes Råstams och Dan Josefssons böcker, och "dokumentärer". Dessa backades upp av en nästan helt enig medieopinion, och presenterades som de tunga "definitiva” böckerna i frågan - som ansågs ha slagit ner allt motstånd.
Efter ett tag kom det dock motböcker, från Christer van der Kwast, Göran Lambertz, och Yrsa Stenius/ Seppo Penttinen. Men även dessa böcker gick runt frågan om terapin. På något sätt hade Josefssons karaktärsmord på Margit Norell varit så massivt, att ingen riktigt vågade försvara henne.
Ja, om man då bortser från från den f.d. bloggaren NoBoyToy, som i en kommentar på min huvudblogg la ut detta (här hämtat från ett blogginlägg den 14 december 2013)
"Dan Josefsson som för närvarande skriker högst i debatten är galet onyanserad. Han gör en dokumentär som han kallar 'Kvinnan bakom Thomas Quick' och då syftar han på en avliden dam som inte längre kan försvara sig, vid tidpunkten för Quicks erkännanden ca 80-90 år gammal, Margit Norell, som ska ha varit HANDLEDARE för Quicks alla terapeuter under 10 års tid men som inte själv har jobbat med honom, knappt ens träffat honom vad jag förstår. Jobbade tanten ens heltid på Säter vid den åldern?
Den här äldre damen, utmålar Dan Josefsson i sin dokumentär, som om hon skulle ha haft enväldig kontroll/makt över alla terapeuter på Säter som jobbade med Quick under de ca 10 år som han erkände sina brott?
Inte nog med det - hon skall alltså också ha haft fullständig makt över hela brottsutredningen, samtliga inblandade polismän och åklagare samt även alla 5 olika domstolars nämndemän?
Personer som den här äldre damen, alltså skall ha haft enväldig makt över:
1. Överåklagare Christer van der Kwast.
2. Psykologiprofessor Sven Å Christiansson. (vittnar i rättegång)
3. Förhörsledare Seppo Penttinen.
4. Rättläkare Anders Eriksson som vittar om obduktionen av offren.
5. Psykolog Birgitta Ståhle.
6. Advokat Claes Borgström.
Alltså?? Jag skulle våga påstå att Dan Josefsson ägnar sig åt grovt förtal av den avlidne Margit Norell. Dan Josefsson måste ha en rejäl skruv lös."
Denna respektlöst uppfriskande kommentar hörde dock till undantagen....
Cajsa Lindholm är psykoterapeut, inspirerad av bland andra Margit Norell. Hon ger en ganska så positiv bild av Norell som person, som säkert kan chocka de som endast tagit del av Dan Josefssons demonisering.
När jag först tog del av Josefssons, påståenden insåg jag att namnet Margit Norell på ett vagt sätt lät bekant. Det dröjde ett tag innan jag kom fram var jag trodde jag sett det. Nämligen i förorden till några av de äldsta svenska utgåvorna av Erich Fromms böcker.
För det var där Norell startade: en psykoanalytiker, som reagerade mot Sigmund Freuds mekaniska driftsteori, och som påverkades av neofreudianer som Erich Fromm, Frieda Fromm Reichman, Karen Horney och Harry Stack Sullivan.
Hon var med och bildade Holistiska Föreningen 1968, inspirerad av teoretiker som dessa. Det talar absolut till hennes fördel.
Att hon lämnade samma förening 1977 talar faktiskt också till hennes fördel. Holistiska föreningen höll då gradvis på att lämna teoretiker som Erich Fromm, och började i allt högre grad påverkas av Melanie Klein, förmodligen 1900-talets mest bisarra psykoanalytiker. Som på största allvar trodde att spädbarn var fulla med kannibalistiska fantasier om att förtära mammans inälvor....
Beskrivningen av Margit Norells utveckling i Cajsa Lindholms bok är värdefull.
Tonvikten ligger dock på terapin med Sture Bergwall/Thomas Quick.
Nu hade aldrig Lindholm ansvaret för denna, trots att hon en period faktiskt var handledare på Säter. Det skulle förstås skapa oerhörda etiska problem med att diskutera en personlig terapi, speciellt då en terapi på en person som numera tar avstånd från både den terapeutiska processen och det som framkom i den. Det löser Cajsa Lindholm med att fokusera på Quicks egna offentliga uttalanden om denna - i boken Kvarblivelse och i intervjuerna med Janne Mattsson i boken "Gåtan Thomas Quick".
Det är svårt att ha några allvarliga invändningar mot detta. I och med dessa böcker gjorde Bergwall/ Quick terapierna till delvis offentliga. Det är helt legitimt att diskutera litterära texter av den typen, och Lindholm gör det dessutom på ett nyanserat och genomarbetat sätt.
Boken har inte i någon högre grad blivit uppmärksammad. Jag tycker att den borde bli det, i alla fall lite mer än vad som nu är fallet.
Det tolkningsföreträde som Josefsson, ivrigt påhejad av en nästan hysterisk medieopinion, fick för sin syn på denna terapi, var så ensidigt att det definitivt blev osunt.
Där är Lindholms bok en nödvändig motvikt.
Friday, February 8, 2019
Oisin Cantwells märkliga logik
Oisin Cantwell har skrivit ett debatinlägg som försvarar den dom som jag skrev om i inlägget den 4 februari. Det är intressant.
Hans försvar är nu inte oreserverat; han skriver att han inte var på rättegången. Men han utvecklar ett principresonemang om varför domstolens beslut inte "är uppenbart tokigt".
Vad han säger är i princip att domstolen måste väga två risker mot varandra. Dels risken att barnen ska bli misshandlade av fadern. Dels risken att barnen förlorar kontakten med den ena föräldern. Dvs den förälder som är dömd för misshandel...
Sällan har det fadersrättsliga dogmat uttryckts mer klart än här. Att barnen har kontakt med en fader som dömts för att misshandla just dessa barn har här getts ett egenvärde. Ett egenvärde som anses kunna väga upp risken för att barnen utsätts för ny misshandel.
Visst har Cantwell en märklig logik. Men ordet "märklig" ska här inte läsas som "egenartad". För det är den inte.
Cantwells märkliga logik delas ju av domstolen. Och av ett stort antal andra domstolar som dömt på samma sätt i en rad andra fall.
Hans logik är ju också det allmänt accepterade fadersrättsliga synsättet som dominerar i vårt samhälle. Faderns rätt ska väga tyngre än barnens rätt att slippa riskera misshandel.
Därför är det på sätt och vis bra att Cantwell skrev denna text. Den pekar helt glasklart på problemen med den biologiska metafysik som präglar den fadersrättsliga diskursen.
Därmed har jag skrivit vad jag tänkt skriva. Men - för att anknyta till inlägget om NoBoyToy (NBT) - just nu inser jag verkligen att jag saknar henne. Hon skulle förmodligen med helt lysande elaka formuleringar läst lusen av Cantwells resonemamg. Elaka formuleringar av en typ som jag aldrig skulle våga använda mig av. ;-)
NBT, var är du när vi behöver dig?
---------------------------------
TILLÄGG
Läs gärna Cissi Wallins inlägg om fallet i Metro.se. Jag kan bara instämma...
---------------------------------
TILLÄGG 2
Maria Robsahm har på Aftonbladet.se skrivit en principiellt viktig debattartikel om fallet. Den kan läsas här.
---------------------------------
TILLÄGG 3
Karin Thunberg skriver tänkvärt i SvD, i anknytning till detta fall.
Hans försvar är nu inte oreserverat; han skriver att han inte var på rättegången. Men han utvecklar ett principresonemang om varför domstolens beslut inte "är uppenbart tokigt".
Vad han säger är i princip att domstolen måste väga två risker mot varandra. Dels risken att barnen ska bli misshandlade av fadern. Dels risken att barnen förlorar kontakten med den ena föräldern. Dvs den förälder som är dömd för misshandel...
Sällan har det fadersrättsliga dogmat uttryckts mer klart än här. Att barnen har kontakt med en fader som dömts för att misshandla just dessa barn har här getts ett egenvärde. Ett egenvärde som anses kunna väga upp risken för att barnen utsätts för ny misshandel.
Visst har Cantwell en märklig logik. Men ordet "märklig" ska här inte läsas som "egenartad". För det är den inte.
Cantwells märkliga logik delas ju av domstolen. Och av ett stort antal andra domstolar som dömt på samma sätt i en rad andra fall.
Hans logik är ju också det allmänt accepterade fadersrättsliga synsättet som dominerar i vårt samhälle. Faderns rätt ska väga tyngre än barnens rätt att slippa riskera misshandel.
Därför är det på sätt och vis bra att Cantwell skrev denna text. Den pekar helt glasklart på problemen med den biologiska metafysik som präglar den fadersrättsliga diskursen.
Därmed har jag skrivit vad jag tänkt skriva. Men - för att anknyta till inlägget om NoBoyToy (NBT) - just nu inser jag verkligen att jag saknar henne. Hon skulle förmodligen med helt lysande elaka formuleringar läst lusen av Cantwells resonemamg. Elaka formuleringar av en typ som jag aldrig skulle våga använda mig av. ;-)
NBT, var är du när vi behöver dig?
---------------------------------
TILLÄGG
Läs gärna Cissi Wallins inlägg om fallet i Metro.se. Jag kan bara instämma...
---------------------------------
TILLÄGG 2
Maria Robsahm har på Aftonbladet.se skrivit en principiellt viktig debattartikel om fallet. Den kan läsas här.
---------------------------------
TILLÄGG 3
Karin Thunberg skriver tänkvärt i SvD, i anknytning till detta fall.
Monday, February 4, 2019
Fadersrätt som krossar barn
Ett såväl deprimerat, resignerat som desillusionerat inlägg
Den som orkar kan läsa här om en pappa som fick hela vårdnaden om två barn. Trots att han bevisligen hade misshandlat dem, vilket han också blivit dömd för.
Anledningen att han fått hela vårdnaden, är att han anses vara den bästa garanten för att barnen i framtiden ska få kontakt med båda sina föräldrar. Man får anta att det också var därför domstolen dömde att mamman i dagsläget inte skulle ha något umgänge med barnen alls...
Varför det skulle ligga i barnens intresse att umgås med någon som misshandlat dem framgår förstås inte.
Domen är upprörande - men än mer upprörande är att den ena efter andra domen av den karaktären tas år efter år - utan att det blir ett ramaskri.
Barnmisshandel har normaliserats - och att barn ska tvingas vara fångar hos sina misshandlare leder inte till några större protester.
Om man är pessimist (och det är jag i allt högre grad) kan man ställa oroande frågor om vad detta säger om mänskligheten. Denna mänsklighet som kanske inte finns kvar om två hundra år.
På något sätt känns det logiskt att mänskligheten hotas av undergång. När man tar del av sådana domar. Termer som exempelvis "arvsynd" flyger runt i huvudet.
Nu är ju en sådan term förvisso hämtad från fadersrättsliga religioner - men det är ju inte svårt att mutatis mutandis omformulera sådana läror så att de fråntas sin patriarkala kontext.
Att en mänsklighet som så lätt kan offra barn till våldsamma fäder inte har någon framtid känns alltså logiskt.
Kanske irrationellt, men för mig känns detta just nu MYCKET logiskt....
*suckar resignerat*
Den som orkar kan läsa här om en pappa som fick hela vårdnaden om två barn. Trots att han bevisligen hade misshandlat dem, vilket han också blivit dömd för.
Anledningen att han fått hela vårdnaden, är att han anses vara den bästa garanten för att barnen i framtiden ska få kontakt med båda sina föräldrar. Man får anta att det också var därför domstolen dömde att mamman i dagsläget inte skulle ha något umgänge med barnen alls...
Varför det skulle ligga i barnens intresse att umgås med någon som misshandlat dem framgår förstås inte.
Domen är upprörande - men än mer upprörande är att den ena efter andra domen av den karaktären tas år efter år - utan att det blir ett ramaskri.
Barnmisshandel har normaliserats - och att barn ska tvingas vara fångar hos sina misshandlare leder inte till några större protester.
Om man är pessimist (och det är jag i allt högre grad) kan man ställa oroande frågor om vad detta säger om mänskligheten. Denna mänsklighet som kanske inte finns kvar om två hundra år.
På något sätt känns det logiskt att mänskligheten hotas av undergång. När man tar del av sådana domar. Termer som exempelvis "arvsynd" flyger runt i huvudet.
Nu är ju en sådan term förvisso hämtad från fadersrättsliga religioner - men det är ju inte svårt att mutatis mutandis omformulera sådana läror så att de fråntas sin patriarkala kontext.
Att en mänsklighet som så lätt kan offra barn till våldsamma fäder inte har någon framtid känns alltså logiskt.
Kanske irrationellt, men för mig känns detta just nu MYCKET logiskt....
*suckar resignerat*
Subscribe to:
Posts (Atom)