Han har också aggressivt gått ut och hävdat att det helt saknas belägg för att traumatiska minnen kan trängas bort. Här har han helt baserat sig på uttalanden från den ena extremkanten i en polariserad debatt.
Detta hade han inte behövt göra. Men liksom Hannes Råstam har han kopplat sin "analys" av vad som hände med ett hårt ställningstagande i denna fråga. Man kan fråga sig varför.
Quick hade inga falska minnen. Han hävdar att han ljög. Fallet har alltså ingen relevans i frågan om återkallade minnen är falska eller inte. Ändå gör Josefsson den kopplingen.
Quick hävdar alltså att han ljög. Men vi har många fall där människor som inte ljuger anser sig ha fått upp minnen av övergrepp. Många av dessa fall är entydigt bevisade. Andra är det inte. Men de som inte är bevisade är därmed inte nödvändigtvis falska.
Om Dan Josefssons syn slår igenom kommer inga människor som får upp minnen av övergrepp att bli trodda. De kommer att isoleras, drivas till förtvivlan och hopplöshet.
En del kommer i slutändan i värsta fall att - gå under.
Det finns två möjligheter. Antingen inser inte Josefsson detta. I så fall är han dummare än tåget.
Eller också inser han det. I så fall….
No comments:
Post a Comment